Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Bilder från Turkmenistan

Tarja Salmi-Jacobsons underbara resa till Turkmenistan i bilder och ... ord.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 17 september, 2015
Resereportage

Tablighi Jamaat Foto CC BY SA 2.0

Bort och hem igen

Tolkiens saga om Bilbo, en äventyrlig hobbit från Fylke, har undertiteln ”Bort och hem igen”. Jag vill använda samma rubrik när jag berättar något om min resa in och ut ...

Av: Mohamed Omar | 10 april, 2017
Essäer om politiken

En brun lögn - Kamprad och nazismen

Den bruna sörjan – full av miljoner liter av det rödaste blod – blir vi aldrig fria ifrån. Nazismen är genom det industrialiserade och rationella tillvägagångssättet att utrota människor en ...

Av: Crister Enander | 27 augusti, 2011
Crister Enander

Jesaja: vredgad hovnarr. En julbetraktelse

How long shall they kill our prophets,While we stand aside and look? -- Bob Marley "Redemption Song"Profeten Jesaja blev en klassförrädare. Han tillhörde aristokratin i Jerusalem och hade ingångar såväl ...

Av: Mikael Löwegren | 25 december, 2010
Essäer om religionen

Ramadan i tid och otid



muslimer ska fasta från det att solen går upp tills dess att solen går ner Natten till den 31 juli tillkännagav den egyptiske muftin Ali Goma traditionsenligt att månskäran inte kunde observeras med blotta ögat och att fastemånaden ramadan därför kunde inledas den 1 augusti. I en månads tid har fastande muslimer nu avhållit sig från mat och dryck, tobak och sexuellt umgänge mellan gryning och solnedgång. Eftersom den muslimska tideräkningen följer månåret infaller ramadan cirka 11 dagar tidigare för varje år, vilket i sin tur innebär att fastan kommer att sammanfalla med sommarsolståndet om bara några år. Kanske har tanken på dessa långa, hungriga dagar bidragit till att en diskussion om fastans föreskrifter kantat årets högtid bland svenska muslimer. Denna diskussion exemplifierar samtidigt inte bara tidens, utan även rummets betydelse för hur religiösa föreställningar och praktiker förändras. Diskussionen om hur fastan ska iakttas under den ljusa svenska sommaren antyder att specifika platsförhållanden bidrar till religiös förändring som kan få djupgående teologiska konsekvenser.

Tumregeln att muslimer ska fasta från det att solen går upp tills dess att solen går ner erbjöd kanske inte några större problem i Mecka och Medina på 600-talet. Men i och med att muslimer i dag bor även i nordliga avkrokar som Sverige blir det genast besvärligare. Fastande muslimer har tacklat detta problem på lite olika sätt och inför årets ramadan har alltså en diskussion om vad som egentligen gäller tagit fart. Det är inte första gången. Utgångspunkt för diskussionen är en fatwa, ett religiöst utlåtande, som utfärdats i Egypten med muslimer i Skandinavien i åtanke. Fatwan, vilken följer en tolkning av reformisten Muhammad Abduh (1849-1905), gör gällande att muslimer i norr kan följa tiderna i Mecka, istället för att fasta efter rådande ljusförhållanden. De ska alltså istället för att bokstavligen följa traditionella föreskrifter, omtolka dessa och bryta fastan innan solens nedgång:

Den av er som ser månens nytändning skall fasta månaden ut"Muslimer i länder med extrem variation i dagens och nattens längd, där det är svårt att fasta, skall uppskatta tiden för att starta och avsluta sin fasta. De skall bortse från de tecken som i den heliga lagen markerar tiden för bön och fasta, så som gryning, soluppgång, middag, solnedgång, natt och liknande."

I praktiken har detta tolkats som att man i Sverige skulle bryta fastan strax efter fem på eftermiddagen, istället för vid solnedgången som nu inträffar efter nio på kvällen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den diskussion som förts på bloggar och internetforum visar att detta förhållningssätt inte är okontroversiellt bland engagerade muslimer, och frågan är långt ifrån avgjord utan kan troligtvis intensifieras under de kommande åren. Några har valt att följa den reformistiska linjen och bryter därför fastan på eftermiddagen, medan de flesta nog försöker bita ihop till solnedgången. Det är här på sin plats att påpeka att långt ifrån alla muslimer i Sverige fastar överhuvudtaget, liksom att vissa väljer att iaktta fastan på andra sätt – exempelvis genom att avstå från cigaretter, alkohol eller skräpmat under en månad. Den diskussion som förts har också engagerat en relativt liten grupp individer med ett större intresse för religiösa frågor än majoriteten, men har inte desto mindre något intressant att säga om olika sätt att förhålla sig till religiösa traditioner.

Å ena sidan har vi dem som, i alla fall i denna fråga, vill försöka följa en traditionell uttolkning så nära som möjligt. De eftersträvar en mimetisk attityd till religiösa källtexter och traditioner och vänder sig mot den relativism som ovan citerade fatwa kan ge utrymme för. I detta läger har man lyft fram en konkurrerande fatwa från 1952 av den tidigare egyptiske muftin Shaykh Hasanayn Muhammed Makhluf:

Men den som är sjuk eller [stadd] på resa [skall fasta därefter] under motsvarande antal dagar"Fastan, som den definierats av den religiösa lagen, börjar när gryningen infaller och sträcker sig fram till solnedgången varje dag. Tiden för fastan varierar från land till land. Att ett land har långa fastetider är, i sig, ingen ursäkt för att låta bli att fasta. Det är tillåtet att avstå från att fasta bara om man tror att fastan kommer att resultera i sådan sjukdom eller utmattning som är till skada för en själv."

Detta uttalande vill göra gällande att traditionen är tydlig i denna fråga och, kanske ännu viktigare, att den religiösa lagen gäller bortom tid och rum. Det som gällde för fastan i Mecka på 600-talet gäller också i Sverige 2011.

Men för dem som har ett mer hermeneutiskt, tolkande, förhållande till traditionen är inte texternas innebörd lika glasklar. Som exempel kan de peka på koranens sura 2:185 som i Knut Mohammed Bernströms översättning lyder:

"Den av er som ser månens nytändning skall fasta månaden ut. Men den som är sjuk eller [stadd] på resa [skall fasta därefter] under motsvarande antal dagar. Gud vill göra det lätt - inte tungt - för er. Håll [fastan under den föreskrivna] perioden och prisa Gud som har väglett er - kanske skall ni visa [Honom] tacksamhet."

Vad koranen föreskriver, menar man, är att muslimer ska fasta under en månad, men inte under orimligt långa tider. Gud vill göra det lätt, inte tungt, för människan. Enligt detta angreppssätt är inte heller Makhlufs uttalande otvetydigt. Med avstamp i fatwans sista mening tolkar man det som att de långa fastedagarna kan innebära ett så pass stort hinder att de kan leda till att muslimer avstår från att fasta, eller till och med kan äventyra deras fysiska hälsa. Hellre än att hota den muslimska gemenskapen är det i så fall bättre att muslimer fastar enligt den dygnslängd som är gällande i Mecka, menar man, som ju också var de tider profeten Muhammad följde.

Förespråkarna för det mimetiska idealet menar att detta sätt att tolka traditionerna kan vara en ursäkt för att ta lättvindigt på religiösa regler. Mecka är, om än en helig stad, trots allt en plats i tid och rum medan Guds vilja, så som denna kommit till uttryck i de muslimska traditionerna, är evigt och allestädes gällande.

Gud vill göra det lätt - inte tungt - för erMen denna debatt gäller mer än bara frågan om när och hur muslimer ska fasta. Platsen såväl som tiden och dess förhållanden ställer nya frågor till gamla traditioner. Frågor som får viktiga teologiska konsekvenser. När ett mimetiskt förhållande till de religiösa texterna och traditionerna blir opraktiskt och svårhanterligt väljer vissa, hellre än att lämna religionen, att finna nya sätt att förstå och tolka den. Detta kommer då att påverka synen även på andra frågor reglerade av religiösa texter, från rituella påbud till förhållanden mellan könen. Detta i sin tur bidrar till en kamp om tolkningsmakt och auktoritet. Ett hermeneutiskt förhållande till religion, och ökade möjligheter för individer att själva tolka, eller välja mellan konkurrerande tolkningar som blir allt mer tillgängliga på internet, bidrar till en individualisering av religion och en maktförskjutning från externa auktoriteter till individen själv.

Den pågående diskussionen kring hur fastan i månaden ramadan ska iakttas i Sverige visar att islam, liksom andra religiösa traditioner, aldrig är slutgiltigt uttolkad och definierad utan hela tiden förändras och utformas i en pågående diskussion. Skrapar man på ytan ser man också att de positioner och förhållningssätt som relaterats ovan överlappar varandra. De som strävar efter att mimetiskt följa källtexter och auktoritativa uttolkningar gör så i nya tider och på nya platser och bidrar till dessa tolkningars förändring, liksom nytolkare utgår från äldre traditioner i sin religiösa praktik. Den pågående diskussionen om hur reglerna för den muslimska fastan ska förstås i ett sommarljust Sverige föreslår alltså att inte endast tiden och dess flyktiga värderingar, utan också platsen och dess beständiga förhållanden påverkar hur religion tolkas, förändras och levs.

Fredrik Brusi, student vid avdelningen för Mellanösternstudier, Stockholms Universitet
Simon Sorgenfrei, doktorand i Religionsvetenskap vid Göteborgs Universitet

Ur arkivet

view_module reorder
Gösta Ekman med Bibi Andersson och Kjell Grede

En dåres försvarstal – Gösta Ekman i en annorlunda roll

August Strindberg kände sig långt ifrån alltid helt tillfreds med den högst personliga syn på äktenskapet med Siri von Essen som han delgav världen i En dåres försvarstal.

Av: Kurt Bäckström | Essäer om scenkonst | 07 Maj, 2017

Hans-Evert René. Gunnar Ekelöf

Gunnar Ekelöf     Jag har läst Mästaren.   Han ser den slutna stenen. Han ser den sköra tråden. Komprimerad vilar höstens sand i distans av okuvlig klarhet.   Som i en alltför sluten krets drar han uppmärksamheten till sig.   I en ...

Av: Hans-Evert René | Utopiska geografier | 19 Maj, 2014

Jules Verne, En amerikansk journalists resa 2889

Vid hundraårsminnet 1889 av franska revolutionen skrev Jules Verne en framtidsvision från 2889, d.v.s. tusen år till in i framtiden. Han visste lika väl som alla andra att det inte går ...

Av: Jules Verne | Kulturreportage | 02 oktober, 2013

Mellan det trista och det sublima -en konstrunda i Berlin, maj…

Berlins konstgallerier är lokaliserade runt tre huvudstråk. Det mest centralt belägna går mellan tunnelbanestationerna Oranienburger-Tor och Rosenthal Platz. Området rymmer ett 40-tal gallerier, tätats runt Auguststrasse och Linienstrasse. Här hittar ...

Av: Carsten Lindström | Kulturreportage | 09 juni, 2011

En porrkrönika från Loserförfattarfabriken

Tydligt senare om sider [siden] därför rött per rätt skött ändå ostentativ definition av hennes, till sak, sin sammetsnässla, parfymé, fitta utan psydonym, utav inläst, utläst, frågan om töjd, och ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 10 januari, 2012

Magasin 3 – Fem verk. En berättelse

Fem konstverk som alla bestrider omedelbara och intuitiva tolkningar. Den nyöppnade utställningen ”Otherworldly” på Magasin 3 i Stockholm består av fem verk som plockats ur konsthallens egen samling och placerats ...

Av: Henrik Örnlind | Essäer om konst | 12 oktober, 2013

Bear Heart och den heliga pipan

Redan som religionsstuderande på 1970-talet var jag intresserad av shamanismen, då främst i form av samiska nåjder och deras användande av trummor, och på senare år har jag på lite ...

Av: Elsa Maria Lindqvist | Kulturreportage | 09 juli, 2013

Crater ingenium Foto Hebriana Alainentalo

Samtidens genikultur som korrelat till en växande elitism

”Den vise som astronom: Den som betraktar stjärnorna som något ovan har ännu långt till kunskapens blick.”

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 07 mars, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts