Magritte

Från Tabu till Psykporr

Utanför Pressbyrån hänger redan dagens sömniga löpsedlar. De lockar inte. Tonläget är uppskruvat och har sedan långt tid tillbaka trubbat av sinnena och därmed placerat de vrålande orden i kategorin: ...

Av: Crister Enander | 21 oktober, 2016
Essäer om litteratur & böcker

Filosofi og framskritt. Del 2

Glimt fra det filosofiske livet i Aten Da Sokrates, Platon og Aristoteles dukket opp på den historiske scene, så hadde filosofi eksistert i et par hundre år. Nå var rammen omkring ...

Av: Thor Olav Olsen | 22 augusti, 2013
Agora - filosofiska essäer

Jag väljer att dyrka Torbjörn Säfve

På teatern i Zaragoza möts Torbjörn Säfve och Lucientes Francisco de Goya för att mäta vem som dyrkar kvinnorna allra mest, detta trots att proffsboxning såväl som skönhet är förbjudet ...

Av: Stefan Whilde | 03 september, 2012
Stefan Whilde

Evolution och längtan. Om Abraham Maslows behovstrappa

Vad har en längtan efter något mer för betydelse i ett vårt moderna svenska samhälle där vi allting har men ändå känner att något substantiellt saknas? Det den här artikeln syftar ...

Av: Henrik Friman | 05 augusti, 2010
Essäer om samhället

Ramadan i tid och otid



muslimer ska fasta från det att solen går upp tills dess att solen går ner Natten till den 31 juli tillkännagav den egyptiske muftin Ali Goma traditionsenligt att månskäran inte kunde observeras med blotta ögat och att fastemånaden ramadan därför kunde inledas den 1 augusti. I en månads tid har fastande muslimer nu avhållit sig från mat och dryck, tobak och sexuellt umgänge mellan gryning och solnedgång. Eftersom den muslimska tideräkningen följer månåret infaller ramadan cirka 11 dagar tidigare för varje år, vilket i sin tur innebär att fastan kommer att sammanfalla med sommarsolståndet om bara några år. Kanske har tanken på dessa långa, hungriga dagar bidragit till att en diskussion om fastans föreskrifter kantat årets högtid bland svenska muslimer. Denna diskussion exemplifierar samtidigt inte bara tidens, utan även rummets betydelse för hur religiösa föreställningar och praktiker förändras. Diskussionen om hur fastan ska iakttas under den ljusa svenska sommaren antyder att specifika platsförhållanden bidrar till religiös förändring som kan få djupgående teologiska konsekvenser.

Tumregeln att muslimer ska fasta från det att solen går upp tills dess att solen går ner erbjöd kanske inte några större problem i Mecka och Medina på 600-talet. Men i och med att muslimer i dag bor även i nordliga avkrokar som Sverige blir det genast besvärligare. Fastande muslimer har tacklat detta problem på lite olika sätt och inför årets ramadan har alltså en diskussion om vad som egentligen gäller tagit fart. Det är inte första gången. Utgångspunkt för diskussionen är en fatwa, ett religiöst utlåtande, som utfärdats i Egypten med muslimer i Skandinavien i åtanke. Fatwan, vilken följer en tolkning av reformisten Muhammad Abduh (1849-1905), gör gällande att muslimer i norr kan följa tiderna i Mecka, istället för att fasta efter rådande ljusförhållanden. De ska alltså istället för att bokstavligen följa traditionella föreskrifter, omtolka dessa och bryta fastan innan solens nedgång:

Den av er som ser månens nytändning skall fasta månaden ut"Muslimer i länder med extrem variation i dagens och nattens längd, där det är svårt att fasta, skall uppskatta tiden för att starta och avsluta sin fasta. De skall bortse från de tecken som i den heliga lagen markerar tiden för bön och fasta, så som gryning, soluppgång, middag, solnedgång, natt och liknande."

I praktiken har detta tolkats som att man i Sverige skulle bryta fastan strax efter fem på eftermiddagen, istället för vid solnedgången som nu inträffar efter nio på kvällen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den diskussion som förts på bloggar och internetforum visar att detta förhållningssätt inte är okontroversiellt bland engagerade muslimer, och frågan är långt ifrån avgjord utan kan troligtvis intensifieras under de kommande åren. Några har valt att följa den reformistiska linjen och bryter därför fastan på eftermiddagen, medan de flesta nog försöker bita ihop till solnedgången. Det är här på sin plats att påpeka att långt ifrån alla muslimer i Sverige fastar överhuvudtaget, liksom att vissa väljer att iaktta fastan på andra sätt – exempelvis genom att avstå från cigaretter, alkohol eller skräpmat under en månad. Den diskussion som förts har också engagerat en relativt liten grupp individer med ett större intresse för religiösa frågor än majoriteten, men har inte desto mindre något intressant att säga om olika sätt att förhålla sig till religiösa traditioner.

Å ena sidan har vi dem som, i alla fall i denna fråga, vill försöka följa en traditionell uttolkning så nära som möjligt. De eftersträvar en mimetisk attityd till religiösa källtexter och traditioner och vänder sig mot den relativism som ovan citerade fatwa kan ge utrymme för. I detta läger har man lyft fram en konkurrerande fatwa från 1952 av den tidigare egyptiske muftin Shaykh Hasanayn Muhammed Makhluf:

Men den som är sjuk eller [stadd] på resa [skall fasta därefter] under motsvarande antal dagar"Fastan, som den definierats av den religiösa lagen, börjar när gryningen infaller och sträcker sig fram till solnedgången varje dag. Tiden för fastan varierar från land till land. Att ett land har långa fastetider är, i sig, ingen ursäkt för att låta bli att fasta. Det är tillåtet att avstå från att fasta bara om man tror att fastan kommer att resultera i sådan sjukdom eller utmattning som är till skada för en själv."

Detta uttalande vill göra gällande att traditionen är tydlig i denna fråga och, kanske ännu viktigare, att den religiösa lagen gäller bortom tid och rum. Det som gällde för fastan i Mecka på 600-talet gäller också i Sverige 2011.

Men för dem som har ett mer hermeneutiskt, tolkande, förhållande till traditionen är inte texternas innebörd lika glasklar. Som exempel kan de peka på koranens sura 2:185 som i Knut Mohammed Bernströms översättning lyder:

"Den av er som ser månens nytändning skall fasta månaden ut. Men den som är sjuk eller [stadd] på resa [skall fasta därefter] under motsvarande antal dagar. Gud vill göra det lätt - inte tungt - för er. Håll [fastan under den föreskrivna] perioden och prisa Gud som har väglett er - kanske skall ni visa [Honom] tacksamhet."

Vad koranen föreskriver, menar man, är att muslimer ska fasta under en månad, men inte under orimligt långa tider. Gud vill göra det lätt, inte tungt, för människan. Enligt detta angreppssätt är inte heller Makhlufs uttalande otvetydigt. Med avstamp i fatwans sista mening tolkar man det som att de långa fastedagarna kan innebära ett så pass stort hinder att de kan leda till att muslimer avstår från att fasta, eller till och med kan äventyra deras fysiska hälsa. Hellre än att hota den muslimska gemenskapen är det i så fall bättre att muslimer fastar enligt den dygnslängd som är gällande i Mecka, menar man, som ju också var de tider profeten Muhammad följde.

Förespråkarna för det mimetiska idealet menar att detta sätt att tolka traditionerna kan vara en ursäkt för att ta lättvindigt på religiösa regler. Mecka är, om än en helig stad, trots allt en plats i tid och rum medan Guds vilja, så som denna kommit till uttryck i de muslimska traditionerna, är evigt och allestädes gällande.

Gud vill göra det lätt - inte tungt - för erMen denna debatt gäller mer än bara frågan om när och hur muslimer ska fasta. Platsen såväl som tiden och dess förhållanden ställer nya frågor till gamla traditioner. Frågor som får viktiga teologiska konsekvenser. När ett mimetiskt förhållande till de religiösa texterna och traditionerna blir opraktiskt och svårhanterligt väljer vissa, hellre än att lämna religionen, att finna nya sätt att förstå och tolka den. Detta kommer då att påverka synen även på andra frågor reglerade av religiösa texter, från rituella påbud till förhållanden mellan könen. Detta i sin tur bidrar till en kamp om tolkningsmakt och auktoritet. Ett hermeneutiskt förhållande till religion, och ökade möjligheter för individer att själva tolka, eller välja mellan konkurrerande tolkningar som blir allt mer tillgängliga på internet, bidrar till en individualisering av religion och en maktförskjutning från externa auktoriteter till individen själv.

Den pågående diskussionen kring hur fastan i månaden ramadan ska iakttas i Sverige visar att islam, liksom andra religiösa traditioner, aldrig är slutgiltigt uttolkad och definierad utan hela tiden förändras och utformas i en pågående diskussion. Skrapar man på ytan ser man också att de positioner och förhållningssätt som relaterats ovan överlappar varandra. De som strävar efter att mimetiskt följa källtexter och auktoritativa uttolkningar gör så i nya tider och på nya platser och bidrar till dessa tolkningars förändring, liksom nytolkare utgår från äldre traditioner i sin religiösa praktik. Den pågående diskussionen om hur reglerna för den muslimska fastan ska förstås i ett sommarljust Sverige föreslår alltså att inte endast tiden och dess flyktiga värderingar, utan också platsen och dess beständiga förhållanden påverkar hur religion tolkas, förändras och levs.

Fredrik Brusi, student vid avdelningen för Mellanösternstudier, Stockholms Universitet
Simon Sorgenfrei, doktorand i Religionsvetenskap vid Göteborgs Universitet

Ur arkivet

view_module reorder

Tankar kring Maria Wine och Artur Lundkvist (Korsväg II)

”Jag färdas och jag färdas inte, i minnet färdas jag där allt är sig likt och allt är sig olikt, det är en spegel av vatten som ådras, rynkas, döljer ...

Av: Göran Af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 27 Maj, 2014

Lik i lasten. Sjömansjul 1965

  Klockan var tre på julaftonsmorgonen. M/s Tranaland mötte lotsen någon sjömil utanför Ganges mynning. Kapten König stod på bryggvingen, dagen till ära iklädd sin tropikvita uniform som visserligen var något ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 19 december, 2011

Anders T Ohlsson i Sufflören en av flera monologerunder 2015 års Scenkonstbiennal Foto:RogerStenberg

Maktstrukturer, identitet och genus på Scenkonstbiennalen

Vartannat år arrangeras Scenkonstbiennalen, Sveriges största branschmöte för landets scenkonstnärer. I år arrangerades den mellan den 26 och 31 maj i Malmö. Förutom några internationella, speciellt inbjudna gästspel hade juryn ...

Av: Magnus Dahlerus | Reportage om scenkonst | 07 juni, 2015

Bildning – ingen sport?

  Biblia et stanze av Veronique Traditio.TEMA BILDNING  Tema Bildning Hur förhåller sig bildningen till specialiseringen? Den allmänna bildningen är själva begreppets huvudsats; det är författaren och skriftställaren Leif V Erixells utgångspunkt. Det ...

Av: Leif V Erixell | Essäer om samhället | 10 april, 2008

En teologi utan Gud?

”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord” står det i Första Mosebok. Och sedan skapade han också himmel och hav, sol och måne, växterna och djuren. Och till sist skapade ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 23 november, 2011

Dr Krabba 11

Av: Janne Karlsson | Kulturen strippar | 16 december, 2011

Benjamin 5

O

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 10 september, 2011

Nuets tyranni: Virtual reality-filmens sublima rumslighet och samtidens närvarande frånvaro

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Kristian Petrov | Essäer om film | 04 augusti, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.