Lykkelige og ulykkelige liv

  «'Lykke'» er om ting som betyr svært mye for oss mennesker, og hva det mer presist går ut på, har jeg skrevet om i essayet mitt Noble liv.  Når det ...

Av: Thor Olav Olsen | 16 mars, 2011
Agora - filosofiska essäer

Ett ashram i Indien

Det kan tyckas konstigt i vårt religionskarga land att jag inte upplevde den andliga kulturen i Aurobindo Ashram som påträngande eller tvångsmässig. Snarare som värmande, lyftande och djupt inspirerande. Sweet Mother En ...

Av: Annakarin Svedberg | 02 Maj, 2013
Resereportage

Det svenska deckaråret 2008

År 2009, dags för ett nytt deckarår men innan Bengt Eriksson börjar läsa och skriva om årets nya deckare - föreslår han några anteckningar om året som gick. Bästa svenska deckare ...

Av: Bengt Eriksson | 09 januari, 2009
Kulturreportage

En ostmacka kan också sitta fint

Jag är sannerligen ingen mästare i köket, men jag gillar att laga mat. Jag sätter mig aldrig framför teven för att se på matlagningsprogram, men hamnar jag ...

Av: Stefan Whilde | 09 juni, 2011
Stefan Whilde

Kristen enhet på vägkrog



Per-Inge PlaneforsI senare delen av januari pågår veckan för kristen enhet. Denna vecka återkommer varje år. Och det är ett både spännande och viktigt projekt. I Ödeshög genomfördes sex samlingar. Den aktivitet som samlades flest människor, runt 300 besökare, hölls under lördagskvällen på Dinners vägkrog. Platsen är mest känd som Östgötaporten med massor av långtradare och bilister. Där gör också nattbussarna en välbehövlig paus. Nu ljöd kören Nova Gospel under ledning av Elisabeth Ramstrand i grilloset.

Det är ett plågsamt faktum att den kristna splittringen hotar själva budskapet. Och med i bilden finns människors hårdhet och oförsonlighet. En del av splittringen har också att göra med åsiktsskillnader och lärotolkningar. Och så flätas detta ibland i vartannat. Ibland är strukturerna cementerade.

Ett glädjande tecken på den nationella nivån är samfundsbildningen Gemensam framtid. Det är en sammanläggning av baptister, metodister och Svenska missionskyrkan (tidigare missionsförbundet). Två små samfund och ett större blir ett, om man ser till numerären. Mer intressant är att reflektera över vilka teologiska profilfrågor som tar initiativet i det nya.

Men då uppstår också sådana här märkliga reaktioner. Vi i den lokala församlingen bryr oss inte om den nationella nivån. Vi är kongregationalister! Så sa en medlem i en baptistförsamling. Då blev jag förvånad; för visst bör väl den lokala församlingen relatera till det egna samfundets nationella nivå? Det torde bli väldigt jobbigt att vara en egen ö. Och hur ska vi se på enhetssträvanden och förmågan att bygga broar om man inte ens har det klart inom det egna samfundet?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En siffra som blev till en varningsklocka var att endast hälften av församlingarna sände ombud till konferensen 2012 som hölls i Linköping. Denna konferens får betraktas som konstituerande. Där utsågs också Lasse Svensson från Vallda (utanför Göteborg) till samfundsledare.

Den kommande nationella konferensen för Gemensam framtid ska hållas i Karlstad i maj. Hur blir det med förankring respektive viljan att sända ombud för att påverka? Jag menar att det borde vara självklart att sända ombud. Hur ska man annars kunna jobba ihop? Kunde en målsättning vara att få 75% deltagande 2013 och att sikta på 100% kommande år 2014? Är den ambitionen möjlig för att ta sig upp ur bottennappet 51% förra året?

Kanske är det också ett ”vänskapens sakrament” som ska till. En viktig faktor i Ödeshög är bönefrukostar en gång i månaden för pastorer och präster. Och där har det pratats, var så säker. Församlingen Ordet med pastor Göran Rubensson i spetsen har tagit ett sådant initiativ och driver det målmedvetet. Sedan 2012 är Församlingen Ordet, som hör till trosrörelsen, medlemmar i det lokala ekumeniska rådet Kristen gemenskap. Ett gott exempel på brobyggande. Också Borås är ett gott exempel, där gick metodist och missionsförsamlingen ihop den 6 januari i år under namnet Immanuel.

Per-Inge Planefors

Ur arkivet

view_module reorder

Johannes döparen, som vägröjare

En av de mer mystika och spännande personligheterna i evangelierna är Elisabet och Sakarias son Johannes. Han kommer så att säga "in från värmen". Han kommer gående med solen i ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 14 december, 2014

Fabler

Illustration: Ida Thunström ”Inget är säkrare”, sade ett kvalster till ett annat, ”än att vår ost är medelpunkten för det stora världssystemet, och att vi är den allsmäktiges särskilda älsklingar ...

Av: Novalis | Utopiska geografier | 10 april, 2008

”Lovad vare Herren, för att han inte gav oss till rov åt deras tänder” står det på Tora-skåpet.

Rigas judiska historia

Jag sitter på ett folkligt café och studerar min turistkarta. Bakom mig finns kanske Europas största marknadsplats med fem saluhallar inhysta i gamla zeppelinhangarer. Det är mitt första besök i ...

Av: Tarja Salmi-Jacobson, Text och bilder | Kulturreportage | 11 mars, 2014

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 12

Ännu kortare berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Stefan Whilde | 26 juni, 2017

Jenny Enochsson. Den stumma räven

Jenny Enochsson (född 1976) bor i Uppsala. Hon skriver längre och kortare berättelser, men har även skrivit en del dikter. Flera av hennes texter har publicerats i litterära nättidskrifter och ...

Av: Jenny Enochsson | Utopiska geografier | 11 augusti, 2014

Veckan från hyllan, Vecka 3-2013

Det var nära ögat att det inte blev en krönika. Efter att ha krånglat en längre tid gav min dator till slut upp andan och tvärdog häromdagen. En expert kontaktades ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 12 januari, 2013

Samernas sedvanerätt säkrad

Högsta domstolen har nu fastställt hovrättens dom om rätten till renbete till samebyarnas fördel i det så kallade renbetesmålet. Samebyarna Vapsten, Ran och Umbyn i Västerbotten fick rätt mot 104 ...

Av: Lilian O. Montmar | Reportage om politik & samhälle | 12 Maj, 2011

Jenny Berggren Keljevic. foto:Privat

Alkohol som blir galenskap

Glassmaskinen hade choklad och vanilj smak att välja mellan, strutarna var små och krispiga, jag tog min första smaktugga och tittade ut över den trafikerade gatan. Det luktade Belgrad, det ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Utopiska geografier | 13 april, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.