Foto: Pixabay/Wikilmages, detalj.

De elaka



Rolf Karlman om en period i Finlands historia som kanske bäst går att likna vid vilda västern.



Sydösterbotten är en trakt i Finland där antalet brott mot liv i ett historiskt skede, nämligen under 1800-talet, nådde svindlande höjder. Denna period då våldskriminaliteten kulminerade kallas i finsk historieskrivning för ”knivjunkarperioden”.

Perioden har fått samma mytiska klang som ”vilda västern"-perioden i Amerika.Perioden har fått samma mytiska klang som ”vilda västern"-perioden i Amerika. Den muntliga traditionen berättar om den. Många folkvisor skildrar och idealiserar knivjunkarna liv och hjältedåd (?). Skönlitterära verk, filmer och även en opera berättar om perioden. Sanningen är dock att det var en svår våldsvåg som berodde på att det civila samhället länsmän, kyrka, byäldste var svagt. Kraftig alkoholkonsumtion, knivar, arbetslöshet på landsbygden var sådana faktorer var grogrund för våldet. När emigrationen till Amerika kom igång och civilsamhället stärktes minskade också våldet kraftigt.

Några mil nordost om Vasa på den typiska österbottniska landsbygden ligger de två småkommunerna Alahärmä och Ylihärmä. Idag fridfulla platser men knivjunkarperioden dröjde sig längst kvar här.

1831 föddes Antti Isotalo i Alahärmä. Han kom sedan att bli känd och fruktad över hela Österbotten som ”knivjunkarnas konung”. Isotalo var ingen fattig och alkoholiserad person som många av våldsverkarna. I stället var han en välbeställd hemmansägare. Vid sin sida hade Isotalo en hårding från grannsocken Ylihärmä vid namn Antti Rannajärvi som parallellt med våldsanvändandet var storbonde.

”Storgårds-Antti och Rannanjärvi de satte sej att tänka:
Slå du Kauhavalänsman ihjäl så gifter jag mej
med hans änka……"

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Runt Isotalo och Rannajärvi flockades en mängd unga män som kallades ”häjyt” (de elaka) som terroriserade sin omgivning genom att ställa till bråk och knivslagsmål. Bråkstakarna var ofta ogifta män, drängar, hantverkare, soldater ibland zigenare. De var ofta frustrerade pga sina dåliga framtidsutsikter. Vid denna tid var nämligen Österbotten överbefolkat på arbetskraft som inte jordbruket kunde sysselsätta. Som nämndes ovan hade inte heller emigrationen till Amerika kommit igång. Svikna sociala förväntningar och kraftigt alkoholbruk skapade en våldsvåg i knivjunkarnas spår.

Att det inte var några vanliga byaslagsmål kunde konstateras då närmare 2000 föll offer för våld i samband med knivslagsmål.Att det inte var några vanliga byaslagsmål kunde konstateras då närmare 2000 föll offer för våld i samband med knivslagsmål. Särskilt populärt var det för ”häjyt” att bråka vid danser, marknader, bröllop som ibland urartade till riktiga blodsbröllop. Ibland fick bröllopsarrangörer hyra in värstingen Antti Rannajärvi som ordningsvakt för att förhindra mord och slagsmål.

Kortspel och stora helger var också tillfällen då det dracks mycket sprit och våld uppstod. Ett konkret exempel är detta. ”Den illa beryktade torparen Heikki Siroi var tredjedag jul, på hemväg från ett bröllop i Kärjenkoski by i Storå i sällskap med drängen Juha Siroi och soldaten Elias Rask. De tre gjorde en avstickare till Jaako Sirois gård, där Heikki Siroi krävde att få en ”Staffanssup”. Hans begär villfors. Så mycket lättare som husbonden själv var mitt upp i julfirandet och många andra gäster hade kommit till gården. Rätt snart provocerade Heikki Siroi slagsmål genom att stridslystet stega omkring på golvet och skryta med ”att han nogsamt vore en mäktig och riktig karl”. På husvärdens uppmaning försökte man köra ut Heikki. Det lyckades inte. Han stannade kvar inomhus, tog av sig rocken och prisade och berömde ”sin kropps styrka samt vackra växt och fagra utseende”. Tillsammans med soldaten Rask gick Heikki till anfall mot husbonden och släpade ut honom på gården. Torparen Juha Lamminpää, som var tillstädes, skyndade till hjälp och slog till Heikki Siroi med ett vedträ. Den slagne dog dagen därpå.”

Det var ett exempel på våldsdåd som förekom i samband med juldryckeslag och Staffansåkning. Gängen gick runt i gårdarna och tilltvingade sig brännvin. Drickandet hörde julen till.

Ingen i lokalbefolkningen vågade under en period sätta sig upp mot ledare som Rannajärvi och Isotalo. De drev också gäck med länsmännen som försökte upprätthålla ordningen.

Framåt slutet av 1800-talet hade dock civilsamhället tröttnat på våldet. En grupp frireligiösa mötesdeltagare gav ”häjyt” ett svidande nederlag vid ett slagsmål vid Hirvijoki landsvägsbro i Kauhva. Den legendariske länsmannen Adolf Hägglund lyckades få Antti Isotalo dömd till 12 års tukthus för sina illgärningar. Antti Rannajärvi förblödde efter ett knivslagsmål på Rytineva mosse 1882. Många slagskämpar emigrerade nu till Amerika för att slippa straff. Även de framväxande folkrörelserna som nyktersrörelsen och frikyrkorörelsen bidrog till att ungdomarna fick lugnare och mera konstruktiva fritidsvanor.

Vid förra sekelskiftet var knivjunkarperioden över i Österbotten. Knivjunkarnas minnen bevaras dock i framförallt Alahärmä och Ylihärmä I Alahärmä finns Antti Isotalos hemgård bevarad och i Ylihärmä vårdas Antti Rannajärvis grav på kyrkogården. Antti Isotalo fick också långt senare en opera uppkallad efter sig.

Text Rolf Karlman

UTGÅVA 2019:01

Foto: Pixabay/Wikilmages, detalj.

De elaka

Rolf Karlman om en period i Finlands historia som kanske bäst går att likna vid vilda västern.

Av: Rolf Karlman
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Elefanter. Foto: Pixabay

L´Art Brut – Den oanpassade konsten och …

Lena Månsson om en av de främsta målarna inom l'Art brut, Aloïse Corbaz.

Av: Lena Månsson
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Omslagsbild, beskuren.

Ett slags feministiskt manifest

BOK | Julia Hariz har läst Aase Bergs senaste roman ”Haggan”.

Av: Julia Hariz
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Amos Oz, Foto: Michiel Hendryckx / Wikimedia Commons.

Amos Oz

Erik Cardelus om den nyligen bortgångne författaren och journalisten Amos Oz.

Av: Erik Cardelus
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Maxim Gorkij kring sekelskiftet 1900. Bild: Wikimedia commons

Maxim Gorkij i Finland och Sverige

Rolf Karlman om den ryske författaren Maxim Gorkijs tid i Finland och Sverige.

Av: Rolf Karlman
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Detalj ur omslag

Medicinturism

BOK | Lilian Montmar har läst ”Medicinturism. Gränsöverskridande sjukvård i teori och praktik” som utkom 2019 på Gidlunds förlag. För Tidningen Kulturen gör hon nu en detaljerad redogörelse av antologin som behandlar...

Av: Lilian O. Montmar
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Kama sutra

Kamasutra

Den arkaiska indiska texten är på en och samma gång en handbok om könsumgänge, en politisk traktat och en roman. Guido Zeccola har läst Wendy Donigers ”Erotic Spirituality and the...

Av: Guido Zeccola
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Svartsjuka, målning av författaren.

När självgodheten allierar sig med den d…

Estoardo Barrios Carillo kommenterar artikeln ”Idoler som anklagas”, vilken publicerades i Metro den 15/3.

Av: Estoardos Barrios Carillo
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

”Missfärgade glasrutor”, installation Franciscuskapellet i Nyköping, juni 2018 Foto: Maria Rosenlöf

Att bli fullständigt uppslukad av det li…

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads konstnär, Ida Rödén.

Av: Ida Rödén
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Omslag, detalj. Bilden är roterad 90 grader motsols.

En Landnamabok

BOK | Gunnar Lundin har läst Michael Economous senaste diktbok Christos/Ötzi.

Av: Gunnar Lundin
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Omslag, detalj

Att vara Anna i Världen

BOK | Bo Bjelvehammar har läst Anna i Lund, en samling dikter av Anna Rydstedt som tidigare enbart publicerats i studenttidningen Lundagård.

Av: Bo Bjelvehammar
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Marie Bashkirtseff, I studion (1881), detalj.

Skrivandet som samtalspartner

Elin Parkman Smirnova ger en läsning av konstnären Marie Bashkirtseffs dagbok.

Av: Elin Parkman Smirnova
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Bokomslag ”Internet bakom taggtråden”, detalj.

Ryska mästerverk

BOK | Varlam Sjalamov, 1900-talsförfattare och Liza Alexandrova-Zorina, rysk nutida journalist, så olika men ändå med beröringspunkter. Båda aktuella med svenska utgivningar.

Av: Thomas Wihlman
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

Vem äger rätten att tala om att åldras?

BOK | Thomas Wihlman har läst Hanne Kjöllers senaste bok.

Av: Thomas Wihlman
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

En prisad roman

BOK | Sebastian Andersson har läst Johanna Frids kritikerrosade debutroman Nora eller Brinn Oslo brinn.

Av: Sebastian Andersson
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

Mormorordning, hägringsöar

BOK | Millan Jonsson har läst Kalle Hedström Gustafssons diktbok ”Mormorordning, hägringsöar”.

Av: Millan Jonsson
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Bild: Porträtt av författaren (beskuret). Foto: Matti Koli

Hej Vilt

BOK | Theodor Hildeman Togner om Mimmi Corneliussons romandebut ”Hej Vilt” som utkom 2018 på Lesbisk Pocket.

Av: Theodor Hildeman Togner
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Detalj ur omslag

Berget är livets moder

BOK | Bo Bjelvehammar har läst Paolo Cognettis ”De åtta bergen”, en bok om att utforska världen och att utforska varandra.

Av: Bo Bjelvehammar
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Bild: Hebriana Alainentalo

Några tankar om musiken

Denna text är en stark bearbetning av en gammal essä jag skrev för nu ca 10 år sedan. Det är den första delen av en artikelserie om musiken. Jag ville...

Av: Guido Zeccola
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Koltrast. Foto:Pixabay

En koltrasts sång och hemfärd

Människorna rör sig oroligt på jorden, var för sig eller tillsammans. I krig såväl som i fred ser de sig upptagna av problem de själva skapat. Där borta kämpade också...

Av: Robert Halvarsson
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Båt. Foto: Pixel2013/Pixabay.

Om poeten Lars Fredin

BOK | Den store svenske poeten Lars Fredin (1919-1988) är på nytt aktuell. Eftersom vi fortfarande är några som minns, och läser, honom. Särskilt samlingen Båtöga, men också resten. Lars Fredin medgav...

Av: Carsten Palmer Schale
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Detalj från omslaget

Poetisk besvärjelse över ett medvetande

BOK | Lidbeck hittar ord i naturen som i sitt eget minne då hennes arv tar sig ända ut i haven och hämtar och vandrar via släktled genom skogarna hem till det...

Av: Benny Holmberg
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Kaos. Foto: Aitoff/Pixabay

Utdrag ur Overkill

”Med hjälp av GPS fann dom mig. På taket till centralbyggnaden. Dom säger att jag frös. Jag stod vid kanten till evigheten i bara kalsonger och nattskjorta.”

Av: Ulf Olsson
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Bar-Sur-Aube

Bachelard och den poetiska föreställning…

”Det finns ingen poesi som föregår det poetiska verbets gärning. Det finns ingen verklighet som föregår den litterära bilden.” – Rummets poetik (1957)

Av: Mattias Lundmark
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Porträtt, Adonis. Foto: Mariusz Kubik (Wikimedia commons), redigerad version.

Adonis och den alkemiska förbindelsen me…

Sigrid Kahle fördjupar sig i en viktig aspekt av poeten Adonis liv och verk: frågan om civilisationerna i världen gäller graden, inte arten. Fosterlandet är språket, språket är fosterlandet.

Av: Sigrid Kahle
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Överhögdal inlandsbanan Foto: Wikimedia commons

Resor på Inlandsbanan

Tommy Enström om att resa, skriva och minnas.

Av: Tommy Enström
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Uggla Foto: Pixabay

Hötorgskonst och äpplen

Ska essän, som är poesins prosaiske syskon, vara för de välmående lätt uttråkade och ge kittlingar och halsbrytande perspektiv? Eller för den som har det svårt?

Av: Gunnar Lundin
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Dag Almerheim, Nio sparade spår

Se upp! Tänk dig för

Jag vill nyansera vardagstanken och befria den från sin ofta förutsägbara elektromagnetiska kompass, för att visa att vi kan ta oss till ställen som vi inte visste fanns. Det är...

Av: Dag Almerheim
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Människor i samtal. Foto: Pixabay

Den kulturkritiska essän som litterär fo…

Såväl samtal som essäer handlar om åtminstone någon form av utbyte. De är redskap för medvetenhet. Utbyte har att göra med förmågan att ge och att ta emot. Att lyssna...

Av: Carsten Palmer Schale
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Månadens lyrik

voieferréehorizonvisuelcarton

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Månadens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Månadens lyrik | 03 juni, 2019

Foto: Sebastian Andersson

Månadens lyrik | 2019:03

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads lyrik, av Helga Krook.

Av: Helga Krook
Månadens lyrik | 06 mars, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:02

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik, dikter av Jyrki Souminen.

Av: Jyrki Suominen
Månadens lyrik | 06 februari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:01

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik. Dikter av Cecilia Persson, i urval av Per Nilsson.

Av: Cecilia Persson
Månadens lyrik | 10 januari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (1900-1905).

Månadens lyrik | 2018:11-12

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik med Göran af Gröning, Michael Economou, Peter Harström.

Av: Super User
Månadens lyrik | 07 december, 2018

Mer lyrik
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.