Bild av Chris Reading från Pixabay

Tomas Tranströmers Roxtuna



I Tage Danielssons filmklassiker ”Släpp fångarna loss” från 1960 manifesteras lite av tidsandan. ”Var människa i själ är god” var ett bärande tema. Säkert tänkte den unge psykologen Tomas Tranströmer så när han flyttade från Stockholm till kriminalvårdsanstalten Roxtuna vid sjön Roxen utanför Linköping.



Kriminalvårdsanstalten Roxtuna hade öppnat 1955 och präglades av ett nytänkande inom kriminalvården (Fångvården). Redan 1938 hade en speciell påföljd, ungdomsfängelse, introducerats för ungdomar mellan 18 – 21 år. Det var ett tidsobestämt straff. På Roxtuna gällde också att klientelet skulle ha vissa ”psykiska särdrag” De dömda ungdomarna skulle rehabiliteras inte straffas. Personalen hade döpts om från vaktkonstaplar till vårdare. I vardagligt tal gällde dock precis som på andra anstalter de gamla benämningarna ”tjyvar” och ”plitar”.

Förutom traditionell yrkesutbildning skulle de intagna få medicinsk, psykologisk och social behandling. Fängelseexperter från hela världen följde det svenska exemplet. Inledningsvis fanns inga murar runt anstalten. De intagna skulle bo i grupper i paviljonger. Här arbetade alltså den blivande nobelpristagaren Tomas Tranströmer några år i början av 1960-tale med samtalsbehandling. I diktsamlingen ”Klanger och spår” har han hämtat intryck av tiden på Roxtuna.

Roxtuna skapades alltså under en tid då de gamla och traditionella ”cellfängelserna” som Långholmen m.fl. i allt väsentligt levde kvar. De intagna skulle delvis hållas avskilda i celler. Arbetsplikt gällde. På Roxtuna bodde man alltså i mindre grupper under mera fria förhållanden. Paviljongerna kallades Aspen, Boken, Eken, Granen, Björken, Tallen och Gläntan. Bakom ett stängsel fanns två slutna paviljonger.

Även personalen var i stor utsträckning boende i anstaltens omgivning. Särskilda radhus uppfördes som personalbostäder. Störst hus hade naturligtvis fängelsedirektören och överläkaren. Tomas Tranströmer och hans familj med två små barn bodde i ”psykologvillan”.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det omgivande samhället var alltså inte riktigt moget för detta nya synsätt som Roxtuna stod för. Roxtuna benämndes som ”lyxtuna” av kritiker och närboende var rädda för att fångarna skulle rymma. Boende i det närbelägna bostadsområdet starkt skeptiska till kriminalvårdens nytänkande. De drabbades också av bilstölder vid rymningar.

Även bland intagna på andra kriminalvårdsanstalter fanns en skepticism mot behandlingsmetoderna på Roxtuna. När artikelförfattaren sommararbetade i ett traditionellt cellfängelse inom kriminalvården kunde det hända att de intagna varnade varandra för att hamna på ”Bängtuna”. Att få lov att gå i psykologsamtal ansågs av många intagna som inte någon merit utan mera att man var ”nervklen”. Psykiatriska diagnoser som ADHD fanns ännu inte på agendan.

På Roxtuna fanns också ett musikrum. Två intagna fann varandra i slutet av 1950-talet genom musiken. Det var Tony Granqvist och Thore ”Masen” Eliasson. Tony Granqvist kom från en överklassfamilj på Östermalm i Stockholm. Han ansågs tidigt vara ett musikaliskt geni. Tanken var också att han skulle studera till civilingenjör. Någon form av trauma inträffade i familjen när Tony fick reda på att han var adopterad. Han hamnade i utanförskap och kriminalitet och dömdes till ungdomsfängelse. Thore ”Masen” Eliasson kom från en helt annan miljö nämligen en ”resandefamilj”. Pappan var en orolig själ. Thore kom att tillbringa sina sju skolår i 15 olika skolor. Mamman som var frälsningssoldat avled när han var i tidiga tonåren. Thore gjorde en tidig kriminell karriär och dömdes till ungdomsfängelse med placering på Roxtuna. Tony och Thores kriminella karriär fortsatte. I början av 1960-talet var de intagna på Långholmen. Där startade de gruppen som sedan skulle bli ”Jailbird Singers” med succéer som ”Där björkarna susa”, ”Barnatro” och ”Han har öppnat pärleporten”.

Mång artister och andra framträdde på Roxtuna. Hit kom Tommy Steele, Lill-Babs, Little-Gerhard, Putte Wickman men också boxaren Floyd Patterson.

Över tid blev Roxtuna en traditionell kriminalvårdsanstalt. I slutet av 1960- och början av 1970-talet ”översvämmades” alla kriminalvårdsanstalter av narkotika Tidigare hade personalen kunnat upptäcka försök att smuggla in alkohol genom att lukta i termosar i samband med besökstider. De nya drogerna (amfetamin, hasch) var lätta att smuggla in. De intagna utvecklade ett kodspråk som personalen inte hängde med i. Uttryck som ”tjack”, ”braja”, ”holk” användes. När artikelförfattaren en gång berättade för några intagna att han haft med sig en ”macka” (smörgås) till kaffet utbröt allmän munterhet.

Roxtuna införde murar och stängsel. Den humanistiska inriktningen av vården av de intagna levde dock var. Behandlingsmässigt för att möta de intagas missbruksproblematik införde Roxtuna som första kriminalvårdsanstalt i Sverige 12-stegsbehandling (Anonyma Alkoholisters tolv steg).

I början av 2000-talet diskuterades en nedläggning av anstalten. Det slutliga beslutet fattades av dåvarande justitieministern Thomas Bodström. Verksamheten läggs ned 2007. Antalet intagna på kriminalvårdsanstalter hade minskat. En del av behandlingsverksamheten överfördes till närliggande Skänningeanstalten.

Idag är Roxtunaanstalten en övergiven plats. Polisen och försvaret använder platsen till olika övningar. På sikt är det emellertid tänkt att här skall byggas bostäder. Det är en vacker plats vid sjön Roxen. Säkert inspirerade även naturen Tomas Tranströmer. Familjen bodde strax utanför anstaltsområdet i en personalbostad.

Text Rolf Karlman

UTGÅVA 2019:2

Bild av Kaiyan Leong (Pixabay)

Hon har legendstatus

Hon har legendstatus. Inte så konstigt när det gäller någon vars dagliga promenader kunde gå genom djupa dalgångar och över bergspass på 4000 m öh.

Av: Annakarin Svedberg
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Detalj från omslag

Att leva i en deprimerad tid

BOK | En av våra mest erkända särlingar inom den europeiska litteraturen av idag har Claes-Magnus Hugoh valt att skärskåda här i sin essä om Michel Houllebecqs nya roman Sérotonine. Där kan...

Av: Claes-Magnus Hugoh
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Detalj ur teckning av Folke Dahlberg.

Tuschteckningar som meditativa verk

Erling Öhnell vänder sig mot trakterna av norra Vättern och skriver om konstnären Folke Dahlberg, vars tuschteckningar närmast är meditativa verk av koncentration och finmotorik.

Av: Erling Öhnell
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Swedenborgs lusthus, Stockholm/Skansen. Akvarell av Herman Müller.

En andeskådare i svensk upplysningstid

Emanuel Swedenborg, en andeskådare i svensk upplysningstid. Swedenborg är författare till några av de märkligaste skrifterna som publicerades i 1700-talets Sverige, däribland den vidunderliga Jordkloten i vår solvärld, där författaren...

Av: Mats Barrdunge
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Bild av Stefan Schweihofer från Pixabay

Påskpina (en roman)

Per Teofilusson bjuder oss på påskpina.

Av: Per Teofilusson
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Bild av Pexels från Pixabay

Ur Fluga förnär

Av: Ulf Olsson
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Detalj ur omslaget

En mångbottnad berättelse om en kvinna o…

BOK | "Överstinnan" är en berättelse om Finland och dess historia. Om ett land som tvingades till strid mot både Ryssland och Tredje Riket. Och om de nationella såren som kanske aldrig...

Av: Elisabeth Brännström
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Detalj från omslaget

Ett andra anstånd

BOK | Kurt Bäckström har läst Jan Myrdals ärliga och tankeväckande ”Ett andra anstånd”.

Av: Kurt Bäckström
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Porträtt av Olle Granath, foto av artikelförfattaren

Olle Granath: bejakelsens mästare i sven…

BOK | Tidningen Kulturens Michael Economou söker upp författaren och konstkritikern Olle Granath, en av vårt lands mest initierade bejakare av konst, för ett samtal i dennes hem i Stockholm med anledning...

Av: Michael Economou
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Bild av Chris Reading från Pixabay

Tomas Tranströmers Roxtuna

I Tage Danielssons filmklassiker ”Släpp fångarna loss” från 1960 manifesteras lite av tidsandan. ”Var människa i själ är god” var ett bärande tema. Säkert tänkte den unge psykologen Tomas Tranströmer...

Av: Rolf Karlman
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Detalj ur omslaget

En livlig utflykt

BOK | Jonas Lindman har läst Leif Nelsons ”Bortom Pluto”.

Av: Jonas Lindman
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Månadens lyrik

voieferréehorizonvisuelcarton

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Månadens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Månadens lyrik | 03 juni, 2019

Foto: Sebastian Andersson

Månadens lyrik | 2019:03

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads lyrik, av Helga Krook.

Av: Helga Krook
Månadens lyrik | 06 mars, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:02

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik, dikter av Jyrki Souminen.

Av: Jyrki Suominen
Månadens lyrik | 06 februari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:01

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik. Dikter av Cecilia Persson, i urval av Per Nilsson.

Av: Cecilia Persson
Månadens lyrik | 10 januari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (1900-1905).

Månadens lyrik | 2018:11-12

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik med Göran af Gröning, Michael Economou, Peter Harström.

Av: Super User
Månadens lyrik | 07 december, 2018

Mer lyrik
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts